7-9 månader, Allmänt, Elis

Vår vilda bebis

Den här lilla busungen bestämde sig för att vakna ur sin förmiddagsvila i tysthet. Han skrämde slag på både mig och Kalle genom att dyka ner från sängen. Förstår ni hur ont det gjorde? Hur dåligt jag mådde över olyckan? Hur rädd Elis blev? Grät, ammade, grät, ammade, grät om vartannat. Vill inte att någon ska uppleva det någonsin. Lesson learned the hard way…

   

Tur var att allt som blev var en lite bula. En bula som nu är ett blåmärke. Och Elis blev glad och sig själv efter ca. 10 minuter. Allt i sin ordning. Plus att benen på sängen nu är borttagna, inte en dag för tidigt. 

Vi hade självfallet kontakt med sjukvårdsupplysningen som berättade vad som gäller när sånt här händer. Att man ska vara observant hur han mår, om han kräks, om han blir dåsigt, se att han reagerar när han sover osv. Och som jag skrev tidigare så mådde han helt prima efter att han blivit tröstat och fått närhet. 

Annonser
Standard

One thought on “Vår vilda bebis

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s