13-18 månader, Allmänt, Elis, Holistiskt

Grabbarna grus busar

 I väntan på sin bästis 

Efter jobbet igår åkte jag med Elis och träffade upp Ida, Edvin och Kristoffer hemma hos dom. Vi möttes i parken så killarna kunde leka och röja fritt. Och vädret kunde inte varit bättre med gassande sol och värme. Det var riktigt bikiniväder.




  

Killarna busade loss i rutschkanan, fick leka vid en rolig fontän där andra barn bade och lekte med deras leksaksbilar. Sen blev det dags att dra oss tillbaka för att käka god middag hemma hos Ida och co. En grekisk sallad med tsatsiki. Fylld med massa gott gott! 

   

Killarna fortsatte att busa loss bland Edvins leksaker och Ida sjöng ”Tre små apor” med show. Elis dog av skratt.. Har då aldrig hört honom skratta på det sättet förut. Det är då bara Ida som kan locka fram det hos skatten. Kolla in klippet på min Instagram @emeliejaqueline


Kvällen fortsatte och killarna tog sig ett bad innan läggning. Där fortsatte skrattfesten och vi mammor kunde inte annat än haka på. Att se deras fina vänskap och hur kul dom har i varandras sällskap gör en väldigt mamma väldigt lycklig.

Elis fortsatte med sin trend att inte somna förens närmare tio på kvällen. Inte en trend som jag är förtjust i. Jag hade hoppats på att han efter allt bus skulle bli trött och somna där vi åtta. Men nej, inte alls tyckte Elis. Inte ens lite mer lugn lek och två bussfärder kunde få skatten att somna. Det var inte förens vi kom hem och Kalle kunde ta över som han somnade gott.

Jag var inte den gladaste av partner och i tröttmössan beställde jag hem detta. Varje gång Elis har varit knorrig med att somna har jag velat beställa dessa men har inte hunnit då han bytt tillbaka till ett bra sovmönster igen. Men igår kväll var det nog. Jag behöver hjälp så jag kan hjälpa honom att somna. Hjälpa honom att släppa dagen.

Annonser
Standard
13-18 månader, Allmänt, Elis, Kost & Näring

Mjölkproteinuppdatering II

Här kommer en liten uppdatering om hur det går med mjölkproteinet via amning. Det har nu gått tre dagar sen jag började äta mjölkprotein. Läs om besöket hos dietisten här. Elis har inte reagerat över huvudtaget. Inte ens med lite, lite, lite magknip. Han är med andra ord helt opåverkad. Magen sköter sig precis som vanligt och när han väl somnat sover han relativt bra. Det som bökar är hans tänder och det har det gjort sen en vecka tillbaka. Det bådar gott med andra ord.

Jag däremot känner av att jag börjat äta mjölkprotein. Magen är inte riktigt med till hundra procent men det är inget farligt så att säga. Jag tar det lugnt och försöker tänka på att inte vräka i mig och dricka ren mjölk kommer jag nog aldrig göra. Haft ballongmage igår kväll och magont två gånger. Inget superjobbigt men jag märker att den är påverkad. Min mage har ju mått topp topp när jag uteslutit mjölkproteinet. Men jag ska ta det ännu lite lugnare med intaget. Magen fick nog sig en stor chock då jag i lördags åt Princesstårta och annat gott på lillasysters kalas. Dock var det laktosfritt men ändå.

Det jag ätit hittills är fetaost, halloumi, grädde, marzansås, smör, choklad och parmesan. Så inte så mycket med anda ord. Jo jag provsmakade turkisk yogurth som jag har längtat efter till och från. Fy farao vad äckligt det var. Ville snudd på kräkas av smaken. Det var precis som när jag smakade en knivsudd clotted cream i England. Så konstigt att något som varit gott kan bli så äckligt.

Chokladen mådde jag också lite illa av. Är ju van att kunna äta choklad i mängder men tre små bitar och jag klarade inte av mer. Det är ju visserligen bra. Jag älskar ju min eko mörka mjölkfria choklad med nougat. Vivani Nougat…!! Prova den och ni kommer inte att ånga er.

Fem dagar kvar innan vi provar att ge Elis lite smör. För jag har svårt att se att han skulle reagera under dessa fem dagar. Jag lovar att uppdatera snart igen på denna front. Men tills dess.. Ni som varit i samma båt, hur har mjölkprovokationen fungerat för er? Hur ser er resa ut? Dela med er gärna. 

Standard
13-18 månader, Allmänt, Elis, Kärlek

Skål för oss mammor

Idag var jag blivit allt blivit firad som mor för andra gången i mitt liv. Jag känner mig bortskämd, tacksam och lyckligt lottad att få vara någons mamma. Jag fick en härlig sovmorgon följt av frukost på sängen. En bricka med avokadomackor, nykokat kaffe, juice och chokladkaka. Nio vackra röda rosor, ett underbart handgjort kort och en bok (mer om den framöver…) som kommer på posten om några veckor. Massa pussar, kärlek och mer vila. Jag fick bada helt ostört så jag kunde göra minispa. Elis somnade sen till vilan utan något motstånd och bara gos. Jag åt en god sallad till lunch med massor av fetaost. Vi gick ut i solen och for till min mor för att fira få fira henne. Elis var lyrisk över att få vara där då han numera tjatar om mormor hela dagarna i ända.

IMG_8405.JPG

Jag är så jäkla lyckligt lottad som får äran att vara din mamma Elis. Du lär mig så mycket varje dag och det finns knappt några ord som kan beskriva den enorma kärlek jag känner för dig min lilla goseklump. Och Kalle, utan dig skulle jag aldrig klara av att vara den mamman jag är. Tusen miljoner tack mina två skatter. Jag älskar er, till månen och tilllbaka miljoner gånger om.

Standard
13-18 månader, Allmänt, Elis, Kost & Näring

Provokation av mjölkprotein

Nu har vi träffat dietisten till Elis. Jag kan väl inte säga jag lärde mig något nytt direkt. Men vi fick bekräftat hur vi tänkt göra och det är ju alltid skönt. Jag fick dock bita mig i läppen när hon började tjata om hur viktigt det var att ge honom köpe välling och köpe gröt. Han kommer ju få järnbrist annars sa hon. Även andra brister m.m. Jag förstår dock inte hur hon kan yttra sig om det då hon har alla hans uppgifter om tillväxt. Att han är en frisk och glad kille. Och man behöver absolut inte konsumera köpe gröt och välling. Blir så arg över att dom är så köpta av dom stora företagen. Men jag ska inte gnata på om det mer.

Hon gav mig i alla fall frikort att äta hur mycket mjölkprotein som helst. Go all in var just hennes ord. Om Elis inte reagerar på en vecka eller två kan vi gå över till att börja provocera direkt i hans kost. Det var ungefär lite så vi själva hade tänkt. Att vi först skulle gå genom amningen och sen beroende på reaktion eller ej gå till hans kost. Dock var jag inte beredd på att jag skulle äta allt jag ville så att säga.

Det är i alla fall ett systematisk schema med dag för dag med olika mängder mjölkprotein vi ska introducera i hans kost. Oftast är det så att det fungerar vissa steg men sen kan en reaktion komma och då börjar man om på ruta ett. För att se var gränsen är osv. Som jag skrev innan så är vi inte i behov av att han ska kunna dricka ett glas mjölk men att i maten kunna använda skulle vara bra. Framförallt underlätta på förskola m.m.

Vi tog oss direkt till sjukhuset kafeteria för en fika efter besöket. En ekologisk kravmärkt, dock laktosfri (jag är laktoskänslig) blåbärsmuffin blev det för min del. Första riktiga mjölkproteinet. God var den. Men det är många tankar som snurrar hos mig nu. Hon gav mig klartecken att äta ALLT, men hur fasiken kommer min kropp regera? Jag menar den har ju inte fått i sig mjölkprotein på 1,5 år?! Hur konstigt är inte det att rekommendera. Tur att jag har lite förnuft att inte vräka i mig allt jag kommer åt och att jag känner min kropp.

Jag är glad över beskedet och denna plan, misstro mig inte. Men det är en liten oro och ledsamhet jag har i kroppen. Jag vill göra det rätt och äta rätt mjölkprodukter. Jag vet ju att min kropp har mått bra av att utesluta mjölkproteinet men att jag vill kunna äta lite som jag skrivit tidigare. Smör, getostar, lite grädde i maten.. för min Oatly iKaffe släpper jag inte i första taget.

Uppdatering följer..

Standard
13-18 månader, Allmänt, Elis

Det där med förskoleplats

Kommer Elis börja på förskola? Klart barnet ska få gå på förskola. Han är så redo vilket känns så skönt för mig som mamma. Att se hur han växer i olika sociala sammanhang och höra hur mycket han äskar att vara med på kyrkans timme och öppna förskolan med Kalle.

Innan Elis föddes hade vi bestämt att vi båda skulle ta ut så mycket föräldraledigt som det bara gick. Vi lyckades nästan dela lika (ett år var) på allt då Elis kommer vara hemma tills han är 20 månader gammal. Planen var att han skulle skolas in nu i augusti medan Kalle var hemma men den enda förskolan vi sökt till som vi hade som alternativ lyckades vi inte komma in på detta år. Det är en Waldorfförskola här i närheten som är väldigt populär, vilket vi förstår. Vi kommer få plats nästa år, har vi tur så blir det till januari men annars augusti.

Men tyvärr går det inte att vara hemma med Elis fram tills dess. Dagarna räcker inte och det skulle inte kännas snällt mot honom då vi verkligen ser hur han njuter av att vara med andra barn. Sen behöver vi båda föräldrar jobba till hösten. Dock inte heltid då vi inte vill att han ska gå för långa dagar på förskolan.

IMG_8375.JPG

Men har vi fått plats någon annanstans? Inte ännu. Det har tagit emot att söka andra förskolor med andra pedagogiker. Jag får smått ångest över att han skulle gå på en förskola med för många barn och för få pedagoger. Att han kommer äta skitmat och kakor på kalas. Ja ni fattar kanske. Det är dessutom lite jobbigt när en själv har jobbat som pedagog i flera år. Man vet hur mycket fel och brister som finns i systemet. Usch.

Men jag har läst, kollat undersökningar och försökt luska fram några bra förskolor. Tröstat mig med att han kommer få plats på den Waldorfförskolan vi valt när tiden är rätt. Detta är bara en temporär plats tills dess.

IMG_8379.JPG

Vi kommer i alla fall få svar inom en månad om han får plats på några av dom andra valen. Men dom på kommunen lät hoppfulla. Om inte annat så fick vi reda på att förskolan som ligger ett stenkast bort ifrån oss har lediga platser nu till hösten. Kalel och Elis blev inbjudna att hänga på deras gård när dom strosade förbi i veckan. Så får vi inte plats på någon av dom fyra förskolorna vi valt kan vi ju välja den här förskolan. Kalle fick dessutom ett bra intryck av pedagogerna och ja att bli inbjudan när man passerar är ju ett bra tecken.

Så håll tummarna att han får en plats på en förskola som passar honom nu till hösten.

Standard
13-18 månader, Allmänt, Elis

1,5 år BVC besök

I fredags vankades det BVC besök för lilleman. Allt gick som förväntat bra och det känns så kul att gå dit och bara få skryta om sin lilla skatt. Allt flyter ju på så bra känns det som för oss. Speciellt nu när projekt sluta nattamma gick så himla bra.

Vi båda tänkte att Elis skulle få genomgå en massa olika tester. Ni vet, stapla klossar, rita, peka ut kroppsdelar och visa att han kan gå m.m. Han fick göra allt det om han ville, det fanns inget krav alls. Anna som vår BVC sköterska heter sa att om han vill så får han men att det faktiskt räcker med att vi samtalar om olika momenten. Det blir lätt prestationskrav i dessa besök för barnen och det vill man undvika.

Vi vägde och mätte honom såklart. Han är numer 12.6 kg tung och 87cm lång. Han följer sin kurva exemplariskt och det märks kan jag meddela. Kläder har blivit för små och korta samt att bära honom på höften fungerar typ knappt en minut. Frisk och stark är gossen.

Vi tog upp om mjölkproteinet och om hur han inte reagerat när jag intagit mjölkprotein av misstag. Vi fick remiss till en dietist där vi ska lägga upp en plan om provokation. Eller ja hur vi ska börja introducera då vi misstänker att känsligheten har vuxit bort. Det ser jag framme emot. Alltså att få äta getost igen. Att få äta riktig yogurth. Att kunna äta smör. Ja det är väl det. Mjölken i sig är jag inte intresserad av då jag själv är laktosintolerant. Men kan äta allt ovan. Eller jag kunde det innan i alla fall.

Det kommer i alla fall underlätta matsituationen när vi är bortbjudna eller äter ute. Att slippa behöva dubbelkolla och konstant fråga om mjölkprotein. Så vi får se vad som kommer sägas hos dietisten. Vi vill ju inte provocera fram en allergi igen.

Hela fredagen var fylld av olika lekparksbesök där lilleman kunde öva sin härliga gångstil.

Standard
13-18 månader, Allmänt, Elis

Ett stycke febrigt barn

Vår lilla sparvel har mystiskt fått 39,5 i feber. Vi var iväg på medeltida marknad idag och när han vaknade upp från vilan var han ovanligt gnällig, mammig och närhetstörstande. 

Väldigt varm var han dessutom och vi anade feber. Vi bestämde oss rätt snabbt för att ta oss hem. Väl hemma togs tempen om som jag skrev i början låg den på 39,5. 

Han är väldigt pigg och glad dock för att ha sån hög feber. Man skulle kunna säga att han bara är väldigt lugn och mammig. Samt att han inte vill äta alls bara dricka.

Frågan är dock varför han har feber? Är det fler hörntänder på gång? Är det en förkylning på ingång? Är det solsting? Är det det magsjukan Nonna haft nu under helgen som börjar blossa upp? Eller vätskebrist? Vi har då ingen aning. 

Men att han har feber är aldrig kul.. Vill bara att han ska må bra och busa runt.  

Standard